För Press-användning. Bilderna får endast användas i samband med recension (anmeldelse) av böckerna Scandinavian Folklore vol. 1 & 2 eller intervju med fotografen/författaren där boken är ett huvudämne och inte för andra ändamål. Bilderna får beskäras men inte manipuleras så att deras ursprungliga syfte förändras. I övrigt, kontakta förlaget för tillstånd. Duran Publishing och fotografens namn, Laila Duran, skall alltid uppges.

For Press-use. The photos may only be used in the context where the books Scandinavian Folklore vol. 1 & 2 are reviewed, or the photographer/author interviewed in a feature article. For any other use Duran Publishing AB must be contacted for permission. The pictures might be cropped but not manipulated beyond their original intention. Duran Publishing and the photographers name, Laila Durán, should always be stated.

Kontaktuppgifter / Contact: Laila Durán, tel. 08-592 522 13
laila@durantextiles.com
 

         
   

High 6,0 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Laila Durán, i juni 2012.
 
High 6,1 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Brud med fjäderhätta från Skåne.
 
High 6,2 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Halvhandskar från Boda.

 
 
   
 
High 5,7 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Ung kvinna från Karesuando.
   
High 6,0 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Bunad fra Vest-Agder.
   
High 3,1 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Bunader fra Vest-Agder.

 

 
 
   

High 6,5 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Spelemän från Boda.
 
High 3,9 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán

 
 
High 6,0 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Samisk kolt från Karesuando.

 

 
 
   

High 4,6 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Bunad fra Sogn og Fjordane.

 
 
High 5,8 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Folkdräkter från Orsa.

 
 
High 4,5 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Bunad från Valdres i Norge.

 

 
 
   

High 6,9 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Detalj av bunad fra Setesdal.

 
 
High 5,4 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Barnebunad fra Norsk Flid.

 
 
High 5,5 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Sockendräkt från Toarp.

 

 
 
  Laila Durán  

High 5,3 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Samisk kolt från Jokkmokk.

 
 
High 4,0 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Scandinavian Folklore 2, omslagsbild med skugga.

 
 
High 3,9 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Scandinavian Folklore 2, omslagsbild utan skugga.

 

 
 

High 5,1 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Bunad från Valdres i Norge.
 
 
High13,3 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Flickor i koltar från Dala-Floda i Dalarna. I Dala Floda kallas flickorna som bär kolt för ”lisskullor”. Lisskullorna bär hätta, vitbottnad roskrage, tryckt yllemuslinsförkläde och röda strumpor. Unga flickor får bära håret utsläppt. Det är enligt tradition först när flickan slutat skolan som hon skall ha håret uppbundet med röda klädesband. Broderiet i liven kallas "påsömsbroderier".
 
 High13,3 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Ung samekvinna i folkdräkt från Jokkmokk i Lappland. Kolten har den traditionella blå färgen. Bältet är ett vävt band, som fästs med ett benspänne och avslutas med två stora tofsar. Hennes flätor är dekorerade med hårflätband av tvinnat brunt och vitt skinn med kulörta pärlor och klädestofsar. På fötterna har hon traditionella näbbskor av skinn som knyts ihop med vävda gula, röda och blå ullband. Hon bär en kilmössa i blått kläde.


 
 

High 19,3 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Vallkulla från Boda i Dalarna.
I början av juni tog man djuren till fäboden. Väl framme fick boskapen beta i skogen med en vallkulla som vaktade dem under dagarna. Korna mjölkades på kvällen när de kom hem till fähuset och igen innan de släpptes ut på morgonen. All mjölk togs om hand och bereddes till smör, messmör och ost, något som var ett välkommet tillskott i den annars ganska ensidiga dagliga kosten i bondesamhället. Smöret, som var speciellt eftertraktat, kunde även användas som betalningsmedel.
- Vallkullan är klädd som på 1800-talet. På ryggen bär hon en näverkont med matsäcken i. Kontens band är hopsnörda på bröstet med en pinne. Karlhatten bars för att skrämma bort björnen.
 
 
High 23,0 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Detalje av brudedrakten fra Hardanger, Norge. Beltene som ble brukt til brudedrakten og brudesmykket var helst av sølv. Hengesmykket kunne ha anheng med framstilling av bibelske motiv eller mynter, eller være dekorert med sølvarbeider og steiner som man ser her på brudedrakten fra Hardanger.
 
High 6,6 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Norske bunader fra Setesdal, som betegner dalføret langs Otravassdraget nord i Aust-Agder fylke. Kvinnebunaden har to stakker, en hvit understakk og en svart, tett plissert overstakk. Livstykket er kun på baksiden, mens brede seler går over skuldrene og festes i den ullgarnsbroderte linningen framme. Mannsbunaden har lange bukser som kom i bruk inn på mitten av 1800-tallet. Buksene bæres utenpå skjorte og strikkatrøye. Ytterst brukes en kort vest med ståkrage. Både buksa, trøya og vesten er dekorert med et karakteristisk lokalt særpreget ullgarnsbroderi.

 
 
 
High 10,2 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Bunad från Valdres i Norge.
   
High 11,7 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Kvinnebunader fra Nordmøre og Øst-Telemark, Norge.
Nordmøre er kjent for sin sterke hvitsømstradisjon. I kvinnebunaden kommer denne til uttrykk både på skjorta og på hodeplagget ”linhatt”, en type hodeplagg som går tilbake til middelalderen. Bunaden som helhet viser hvordan kvinner var kledd på Nordmøre første halvdel av 1800-tallet.
Kvinnebunaden fra Øst-Telemark ble brukt i perioden 1820-1850. Det røde livet og det svarte forkledet er dekorert med lokalt særegent ullgarnsbroderi. Bunaden har også et spesielt bredt belte som er lagt tre ganger rundt livet. På hodet bæres et hvitt linskaut med et stilketørkle knyttet utenpå.
 
 
High 15,4 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
På bilden ser vi huvudbonaden för en fästpiga från Österåkers socken, Södermanland. Håret är uppbundet med röda valkar och lindade med sidenband, s.k. lysareband. Utanpå detta bär hon en hårdstärkt och draperad tyllsnibb eller tyllhuckle. I nacken är tre breda sidenband fästa, så som var brukligt för den ogifta kvinnan. Livkjolen från Österåker har en ålderdomlig skärning och är av kläde med liv i siden. Tillsammans med det broderade förklädet av rask, ett glättat ylletyg, används dräkten i dag som högtidsdräkt.

 
 
Laila Durán    
 
High 8,1 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Laila Duran är född 1957 i Fredrikstad i Norge och har sedan 1974 bott i Stockholm. Textil och fotografering har varit ett livslångt intresse. Sedan 2003 har hon textilföretaget Duran Textiles tillsammans med textilvetaren och forskaren Martin Ciszuk. Hon har arbetat på reklambyråer, förlag och varit med i produktionen av flera böcker. Scandinavian Folklore är hennes första egna produktion.
   
High 4,9 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Omslag till boken Scandinavian Folklore.
   
High 5,9 MB jpeg [hämta bilden]
© Laila Durán
Anne Kristin Moe, er konservator ved Norsk Folkemuseum i Oslo og har skrevet om norske bunader i bøkene Scandinavian Folklore 1 & 2.